Så har vi då startat vårt nya år, då vi fick lyssna till vår egen medlem, teologen och docenten Runar Eldebo som talade under temat ”Är ideologierna döda”.

 

Jag väljer att publicera föredraget i sin helhet eftersom Runar delgav mig sitt manus och flera har efterfrågat det.

 

” Vi lever i en komplicerad och vilsen tid.
Vi vet inte längre om vi kan lita på USA:s stöd om något fruktansvärt händer.
Vi vet inte om Sverige har världens bästa vård om och när vi blir gamla.
Vi vet inte om Sverige verkligen var neutralt under Andra världskriget och därigenom räddade oss.
Vi vet inte om NATO och medlemskap där är bästa skyddet för vårt stackars land.
Vi lever i en komplicerad och vilsen tid.

1966 kom Kurt Samulelssons bok Är ideologierna döda. Poängen i den boken var att efter Andra världskriget gäller det snarare att lösa reella samhälls- och världsfrågor än att vara trogen sina egna ideologier och värderinga: Jag menar Sovjetunionen besegrade Nazityskland tillsammans med USA och FN bildades över alla nationsgränser för att se om den här världen skulle kunna leva tillsammans snarare än stegra sig mot ett Tredje världskrig.

 

Är vi i ett liknande tillstånd nu?
Är det både nationellt och internationellt reella frågor som ska lösas snarare än ideologier, hur vackra och viktiga de än är, som ska realiseras.
Egentligen kan man säga att alla ideologier vill

Exakt hur detta ska se ut är olika för olika ideologier.
Men kanske kan man börja i två olika ideologiska övertygelser
- universell humanism,
- partiell nationalism.

Universiell humanism

Utifrån tidigare tiders och länders ofärd, fattigdom och oförmåga till ideologisk samling skedde på 1700- och 1800-talet ett utmejslande av olika ideologier genom Karl Marx, Friedrich Engels, Herbert Spencer och Edmund Burke.

Socialism som betonar det allmänna bästa för så många som möjligt i solidaritet inte minst med de sämst ställda i ett samhälle. Gemensamt för socialister är tilltron till kollektivets eller statens förmåga att lösa såväl politiska problem som hur resurser bör fördelas i ett samhälle. Jämlikhet i form av lika fördelning av makt, kapital och sociala förmåner som syftar till rättvisa är centrala värden och instrument.
 

Liberalism som betonar individers och företagsamhets möjligheter till självförverkligande inte minst i konkurrens med varandra. Här är öppenhet, tolerans och demokrati viktiga värden. Frihet och rättvisa samspelar inte minst i form av maktkritik. Individen ser man bör vara skyddad från statens maktkoncentrationer och varje individs lika värde är avgörande viktigt.
 

Konservatism som betonar nationell tradition och försvaret av denna för att individer och företag ska växa i framgång i konkurrens. Här är värden viktiga mer än idéer. Konservatismen vill skydda och utveckla varje nations värden och för detta behövs att människor agerar moraliskt och tar personligt ansvar och att den stat som upprätthåller ordningen i samhället är så liten som möjligt. Samanhängande med detta är de konservativa för att det egna landet ska ha ett starkt militärt försvar och en effetktiv polismakt, och en skola som uppfostrar alla att bli självständiga människor.

 

En fråga för dem alla är statens och det allmännas utrymme i förhållande till individers och företags existens i konkurrens.
Tydligast är kanske de ideologiska skillnaderna i USA och England med demokraterna som liberaler och republikanerna som konservativa, och med tories som konservativa och labour som socialistiska.

 

I dag verkar det bryta och bända i dessa olika ideologier och kanske ser frågorna i dag annorlunda ut än de gjorde då dessa ideologier skapades och formulerades.
Under senare tid har enfrågeideologier uppstått och samlat människors tro och engagemang
miljörörelsen, kampen mot kärnkraft, kampen mot abort och nu senast det utbredda missnöjet med allt och alla.

 

Hur kunde det bli såhär?
I världen – hur kunde vårt civilicerade samhälle upprätta det beteende som vi trodde var över?
I Sverige – hur kunde välfärdslandet per préférence halka efter i många av de mätningar som avgör världens välmående?
I Sverige – hur kunde välfärdslandet längst upp till höger i undersökningen World Values Survey där individualism och liberalism kännetecknar oss mest helt plötsligt inse sig sakna traditioner och värden som inte är individualistiska och liberala?
Det man skulle kunna kalla realpolitik har därför på många ställen i världen ersatt de olika ideologierna utifrån olika parametrar

Är ideologierna döda?
Går det att väcka de gamla ideologierna till liv?
När inte kartorna stämmer med verkligheterna i dag – vad gör vi med de tidigare ideologiska kartorna?
Vem av oss vet?”

 

Ett stort tack till talekonstens mästare med de briljanta kunskaperna!

 

Nu på måndag, den 15 januari kl 12.00, får vi med intresse möta två av våra medlemmar som håller sina mini-ego-föredrag nämligen Monica Fransson och Eva Fälth.

Bjud gärna med vänner och bekanta!